Make your own free website on Tripod.com

JEANNE D´ARC ca.1412-1431

Hundraårskriget var ett krig mellan England och Frankrike som helt utkämpades på fransk mark. Eftersom båda ländernas kungahus var släkt med varandra blev det långa strider om vem som hade rätten till olika delar av Frankrike. Bl.a Bourgogne stod på Englands sida. Mäktiga adelsmän kunde snabbt byta sida och korruptionen var allmän. Båda sidorna gjorde allt för att plundra, mörda och våldta motståndarsidans civila. När en bondflicka tog befälet, blev det slutet för Englands dominans över Frankrike.

Jeanne d`Arc föddes i byn Domrémy på gränsen mellan Lorraine och Champagne. Jeanne d`Arcs far var bonde och van vid att organisera de andra bönderna i trakten mot stråtrövarna och kringdrivande soldater som ofta härjade i trakten. Hennes mor var djupt religiös. Som framtiden skulle visa, bråddes hon på båda sina föräldrar. Vid tolvårsåldern hörde hon en röst inom sig som sa, att hon skulle föra tronföljaren till stiftsstaden Reims, så att han kunde bli krönt. Fem år senare stod hon inför tronföljaren Charles och berättade för honom vilket ärende Gud hade gett henne. Dessutom hade Gud gett henne i uppdrag att befria Orleans från den engelska belägringen och ovanpå allt detta skulle hon dessutom kasta ut engelsmännen från Frankrike! En icke-adlig kvinna, till råga på allt en ung bondflicka som lyckades få kontakt med tronföljaren och få honom att lyssna , måste ha varit mycket självsäker. Hon var analfabet (vilket även många adliga förvisso var) och som kvinna formellt betraktad som underlägsen. Men trots att hon var både from och ödmjuk; kunde hon vara både vass och drastisk i repliken. Tronföljaren blir imponerad när han ser att hon hon både kan rida och hantera ett spjut (något som hon säkert lärt av sin far under fighterna mot stråtrövarna hemma i byn!). Dessutom tror han på hennes uppenbarelser. För säkerhets skuld skickas Jeanne till en grupp lärde teologer som ska avgöra om hennes röster och syner verkligen är av himmelskt ursprung. En munk som pratar en sydlig dialekt, frågar henne vilket språk rösterna talar. -Ett bättre språk än ert!, svarar hon. Man undersöker också om hon verkligen är jungfru, vilket hon visar sig vara. Ingen risk att hon haft samlag med djävulen! Hennes visioner får godkänt av experterna och hon kan skrida till verket.

I ett brev som hon dikterar till engelsmännen, lovar hon att ställa till med årtusendets spektakel om hon skulle råka på dem! Hon driver den franska armèn mot Orleans . Trots att hon har problem med officerare som aktivt motarbetar henne, lyckas hon besegra den engelska armèn. Legender började spridas om henne. Borgarfruar ville att hon skulle röra vid deras radband så att de kunde bli välsignade. Men hon bara skrattar och säger att dom själva kan röra vid sina radband, resultatet skulle bli lika bra. Trots att hennes officerare motarbetade henne och man måste slå sig fram genom land som var i britternas och deras allierade, burgunderna, händer, lyckades Jeanne föra tronföljaren och den franska hären till Reims. Under stora festligheter kunde nu Charles väljas till kung. Charles tappade intresset för att driva ut engelsmännen. Han ägnade sig istället åt festande och hovliv.

Jeanne fick leda hären själv, ständigt motarbetad av sina officerare. Hon är inte längre den lyckosamma härföraren. I en strid med de engelsktrogna burgunderna blir hon tillfångatagen. Kung Charles är inte intresserad av att köpa henne fri. Jeanne rymde flera gånger från fångenskapen. Hon utlämnades till engelsmännen som ville få henne dömd till döden som kättare och häxa, för att på så vis misskreditera kung Karl. Biskopen av Beauvais, Pierre Cauchon skulle förhöra henne, bevisa hennes skuld och döma henne till döden. Hon sattes i hårt fängelse, misshandlades och utsattes för snärjande frågor av förhörsledarna. Hon hotades med den grymmaste tortyr. Men hon svararade frimodigt på alla frågor, hon hade inget att ångra och inga synder att bekänna. Hon får ett falskt löfte om frigivning om hon lovar att i fortsättningen inte ha kort hår,inte gå med manskläder och inte bära vapen , vidare ska hon ta avstånd från sina uppenbarelser och visioner. Efter månader av fysisk och psykisk tortyr går hon med på kraven. Eftersom hon inte kan läsa, förstår hon inte det färdigskrivna erkännandet som hon undertecknat. Trots detta förs hon tillbaka till fängelset. Hon förstår att hon låtit sig luras. Hon tar tillbaka erkännandet och förstår nu att hon ska brännas levande på torget i Rouen. Med rakat huvud och kättaremössa av papper förs hon till avrättningsplatsen. Hon binds vid en påle, risknippena läggs runt henne.. Hon ber en präst att han ska hålla ett krucifix högt, så att hon ska kunna se det genom lågorna. Genom lågorna hörs hennes sista ångestskrik: Jesus! Hon dör bara nitton år gammal.


Tjugotvå år efter hennes död uppfylls hennes sista löfte: Frankrike blir befriat från engelsmännen. Jeannes mor och bröder kräver resning. Vid en ny rättegång 24 år efter hennes död, frias Jeanne d`Arc från alla anklagelser. Knappt fyrahundra år senare blir hon helgonförklarad.

Det finns få medeltida kvinnor vars liv är så väl dokumenterat som just Jeanne d`Arcs. Bla. är hela rättegången mot henne bevarad. De kyrkliga rättegångarna mot påstådda kättare var mycket noggranna och i de flesta fallen strävade man efter att göra en objektiv bedömning och en kättare som var beredd att ta tillbaka en del av sina visioner, hade en hyfsad chans att klara livhanken. Men rättegången mot Jeanne d`Arc var beordrad av hennes politiska fiender och därför var hon chanslös. Att avfärda henne som psykotiker är anakronistiskt. För henne och för hennes samtida var hennes syner och röster verkliga. Hennes skicklighet på slagfälten och hennes kloka svar vid rättegången, talar snarare för att hon var, för all del obildad, men mycket intelligent och med ett rejält självförtroende. Dessutom lyckades hon ju uppnå sina politiska mål.

Nutida franska rasistpolitiker använder henne som en nationell symbol. Nationalism i dess nutida betydelse var okänd på Jeanne d`Arcs tid. Jeanne d`Arc hade säkert hånskrattat åt Le Pen och Brigitte Bardot och deras följe av knähundar och skinnskallar! Dessutom kom hon från Lorraine och det är en trakt som både tyskar och fransmän gjort anspråk på!


Lästips:


# Sven Stolpe: Jeanne d`Arc.
Författaren var själv from katolik (vilket nästan är en förutsättning för att kunna förstå Jeanne och hennes tid), samtidigt som han var en mycket kontroversiell, men respekterad debattör .
Hans bok är är tjock, spännande, faktaspäckad och välskriven. Dessutom är den skriven på ett ganska mustigt språk som säkert skulle ha tilltalat Jeanne d`Arc.
# Han har även skrivit om henne i läromedlet Flickan från Lothringen.
# Jay Williams: Jeanne d`Arc.
Detta är en mycket rikt illustrerad och faktaspäckad bok.
# Piero Ventura: Jean d`Arc.
Detta är ännu en av Venturas underbara faktaspäckade bilderböcker med historiska motiv.

Film:


Carl Th Dreyer gjorde 1928 filmen En kvinnas martyrium. Med all rätt räknas denna film om Jeanne d`Arc som en av de bästa i filmhistorien.

Länkar:


Dreyers film
Om Dreyers film
Fakta

HEM